HemVåra soporNår vi målen?OrdlistaLänkarKontakta oss!Dokument att hämtaLediga jobbSökLogga in
Våra sopor
Vad är avfall?
Var uppstår avfall?
Hushållsavfall
Säck- och kärlsopor
Grovsopor
Förpackningar
Kartong
Papper
Tidningspapper
Kontorspapper
Återvinnings- anläggningar i Stockholms län
Glas
Metaller
Plast
El-avfall
Verksamhets- avfall
Farligt avfall
Biologiskt nedbrytbart avfall
Avloppsslam
Latrin
Behandlings- metoder
Kommunala avfallsansvaret
Producentansvar
Papper



Papper är vårt viktigaste informationsbärande medium men också det vanligaste av alla förpackningsmaterial. För papper gäller generellt att det numer är svårt att ange om det är energiutnyttjande eller materialåtervinning som är miljömässigt bäst. Det beror på hur elkraft anses produceras, vad man gör med sparad massaved, vilket bränsle som direkt eller indirekt ersätts i energisystemet när pappersavfall används som bränsle och om man använder data om energieffektivitet från äldre pappersbruk eller dagens modernaste mer energieffektiva som kan anses som representativa för framtiden. Val av systemgränser och antaganden styr så starkt att livscykelanalyser på papper alltid måste granskas noga.

Det som hittills varit klart företagsekonomiskt mest intressant för skogsindustrin att återvinna är wellpapp och därnäst tidningspapper. Lönsamheten beror på var papperet finns tillgängligt, i vilka kvantiteter och hur rena fraktionerna är och man har anpassat insamlingsambitionerna efter lönsamheten. Om man eftersträvar högre insamlingsprocent, kommer marginalkostnaden för det sist insamlade också att bli mycket hög. Likaledes kommer också andelen otjänligt material av det insamlade att öka. Det gäller att finna den optimala nivån.

De höga mål som satts för pappersåtervinning i Sverige kan knappast nås om man inte räknar in sådant papper som samlas in men sedan sorteras bort till förbränning. Det vore en fördel om sådana kvaliteter inte behövde sorteras ut, samlas in och sorteras bort utan kunde gå direkt från konsument eller kontor med andra förbränningsfraktioner - ungefär som plastfolie. Om det å andra sidan sorteras bort inom materialåtervinningsindustrin så kommer det ut som enbart en pappersfraktion, ett s k RDF (refuse derived fuel). I så fall kan det möjligen energiutvinnas i något enklare förbränningsanläggningar och möjligen i sameldning.

Det sägs ibland att pappersåtervinning sparar träd. Det kan gälla för skogsbruk som endast är inriktat mot pappersproduktion. Däremot gäller det inte i Sverige. Om allt annat är lika så utgörs sparad massaved i svenskt skogbruk vanligen inte av hela träd utan av det som blir över när man utnyttjat trädets lägre delar för timmer. Det är oftast efterfrågan på timmer som styr avverkningen. Den översta smala toppen lämnas i skogen eller samlas in för bränsle. Energibesparingen av el och bränsle blir olika sammansatt för tidningspapper och annat papper. För papper av kemisk massa tillverkad i moderna massabruk var det redan under 1990-talet otydligt om återvinning ger någon energibesparing inom industrin.

Om all den ved som sparas genom pappersåtervinning, används till att lämna längre toppar som erbjuds till bränslemarknaden – ett scenario som Skogsstyrelsen studerat som möjlighet för att i framtiden öka biobränslemängden i Sverige – som ersättning för pappersförlusten vid avfallsförbränning, så uppstår ett visst bränsleöverskott dvs en energibesparing. Om det bara blir delvis insamling, som för dagens hyggesavfall, får man inte den effekten. Om den sparade veden istället går till mer papper - vilket är mest sannolikt - blir det ökad energianvändning.
Uppdaterat 2007-07-02
Utskriftsvänlig sida
Ett samarbete mellan alla 26 kommuner i Stockholms län samt Håbo kommun, samordnat av Stockholmsregionens avfallsråd. Ansvarig för innehållet är avfallsrådets ordförande Per Nilsson, VD SÖRAB.
Provided by Webforum