De flesta skulle nog föredra att det vore materialet som återvanns och anse att förbränning är ett slösaktigt bortskaffande av ett material som kräver mycket kapital och arbete plus mycket energi – både i form av fossilbränsle och i form av elektricitet – för sin framställning. Men den tillförda elenergin för materialframställningen fås tillbaka som värme. Många aluminiumföremål – speciellt tunna folieprodukter – är i förhållande till materialmängden mycket kostsamma att samla in och rengöra och dessutom kan de ändå bli kraftigt oxiderade vid nedsmältning. (Nu är aluminium trots högt värmevärde inte så önskvärt i alla förbränningsanläggningar då det kan ge en del tekniska problem, men så små mängder folie som används i ett normalt hushåll och en och annan smetig kycklingform bör inte bereda några problem. Med alla dryckesburkar kan det dock bli för mycket.)