Blandad hemkompostering av både trädgårdsavfall och matrester i speciella isolerade kompostkärl är en ökande företeelse som gynnas av att många kommuner erbjuder lägre sophämtningstaxa. Det ekonomiskt betingade skälet för en kommun att erbjuda lägre taxa för den som hemkomposterar är att man samtidigt kopplar detta till en förlängning av hämtningsintervallet för det kvarvarande avfallet. Eftersom det återstående avfallet som hamnar i soptunnan är torrare, kan man hämta det mer sällan utan att det uppstår hygienproblem.

Det förekommer avtal om hämtning var fjortonde dag eller t o m en gång i månaden. På detta sätt sparar kommunen pengar men bara om många hus i ett område väljer en sådan taxa. Störst kostnadsminskning uppnår man i det fall där bebyggelsen är mycket gles och avstånden mellan hämtningsställen är mycket långa. Vid en samhällsekonomisk analys av hemkompostering måste villaägarens investeringar i utrustning läggas in i kalkylen och även arbetsinsatsen om den inte ses som hobbyverksamhet.

För det enskilda hushållet kan förutsättningarna för kompostproduktion vara annorlunda än vad som gäller för jordbruket. Blomsterrabatter har inte samma växtnäringsbehov per kvadratmeter som jordbruket eftersom man inte bortför någon nämnvärd skörd men många prydnadsväxter och trädgårdsgrönsaker kan vara mer krävande vad gäller jordstruktur. Olika plantor har olika krav på jordsammansättning. Egen kompost ger då möjligheter att blanda jord för olika behov. Två problem för trädgårdsägaren att se upp med är omogen kompost och dess eventuella innehåll av fytotoxiska ämnen och risken för syrebrist i rotzonen. Vidare kan användning av stor andel matavfallskompost under långa tider leda till viss ökning av salthalt i marken.