Wellpapp
Wellpapp tillverkas av oblekt kemisk sulfatmassa. Lignin har lösts upp med kemikalier och kvar blir bara cellulosafibrerna. Wellpapp består av ett veckat innerskikt – fluting – som kan vara tillverkat med hög andel returfibrer av olika kvalitet, och två ytterskikt – liner – som i regel är tillverkat med färskare fibrer eftersom man har högre hållfasthetskrav.
Wellpapp används huvudsakligen för stora förpackningar i grossistledet. Wellpappkartonger samlas in från butikernas och industriernas uppackningsavdelningar, dvs i stora mängder på få platser, och det har alltid varit intressant med en hög wellpappåtervinning av strikt företagsekonomiska skäl. Miljömålen var därför uppnådda innan förpackningsåtervinningen ens hade kommit till stånd. Däremot fanns det ingen organiserad återvinning från hushåll.
Wellpappsandelen i hushållsavfallet är ca 12 kg per person och år. Detta förefaller högt men beror på att hushållsavfallet även omfattar hushållsliknande avfall som hämtas från butiker och restauranger. För wellpappåtervinning får man en sammanvägd energinytta på knappt 4 kWh/kg om man räknar elkraft dubbelt och att sparad skog går till bränsle. Det blir några tiotal kWh per länsinnevånare och år.
Vid sulfatmassakokning löser man upp allt material i veden med kemikalier utom cellulosafibrerna som silats ifrån. Kemikalielösningen kallas lut och kan efter indunstning, dvs efter att man avlägsnat en hel del av vattnet, brännas för att producera energi och för återvinning av kokkemikalierna ur återstoden.
Lutförbränningen ger en hel del energi för el- och värmeproduktion vilket gör att sulfatmassatillverkningen verkar energisnål. Det är t o m möjligt för ett modernt sulfatmassabruk att sälja överskottsenergi som elkraft och fjärrvärme. Det här gör att återvinningen av wellpapp inte ger lika stor energibesparing i massaindustrin som återvinning av tidningspapper. Processen är inte heller lika elintensiv.
Energivinsterna som skall uppväga fjärrvärmens förlust av avfallsbränsle blir därför inte så stora. Om man inte räknar med bränslevärdet av sparad skogsråvara så verkar det sammanvägt bli en total energiförlust på mer än 5 kWh per kg. Det är det höga affärsvärdet på fibrerna som gör att återvinningen ändå är intressant.
Själva återvinningen av wellpapp går till på liknande sätt som för tidningspapper men man behöver inte ta bort någon trycksvärta. Istället är det huvudsakligen limrester som avlägsnas. Efter att papperet sorterats på kvalitet, mals det ned till massa som silas och rensas från föroreningar (små tejpbitar och klamrar, sandkorn och dylikt) och som sedan går in i ny tillverkning.
Papperssäckar är gjorda av samma material som wellpapp och kan återvinnas på samma sätt men kan ofta vara kraftigt förorenade av innehållet. En mycket stor del går därför till förbränning. |
| |